JANINA_bloggare_300x600

Sommarbloggare Janina

Ibland går det inte riktigt som man har tänkt sig när man är ute på uppdrag, och då gäller det att vara kreativ! 

En gång kom jag till en SVA-klass för högstadiet, där planen för lektionen var att eleverna skulle läsa tyst för sig själva i en vuxenroman fram till en viss sida. När de hade kommit så långt skulle vi diskutera tillsammans i klassen. Inte några konstigheter, kan man tycka vid första anblick. Men här uppstod några problem, som jag behövde hantera. Så här: 
1. Alla läser inte lika fort, vilket innebär att de snabba måste invänta de långsamma. 
2. Vissa läser inte alls utan bara låtsas eller sitter och babblar.
3. Om vi sedan ska diskutera tillsammans förutsätter det att jag som tillfällig lärarvikarie också har läst samma text, vilket inte alltid är fallet när man ersätter ordinarie personal med kort varsel.

Lösning?
Jag bestämde mig för att läsa högt för dem och bad dem följa med i texten. De flesta tycker om att lyssna när någon läser högt och kan hålla fokus på det som sägs utan att börja pladdra. På det sättet såg jag till att jag synkade deras ”läsning” med min egen så att vi hade samma kunskap om vad som hände i texten när det var dags för diskussion. Diskussionen gick för övrigt lite trögt även om jag gjorde mitt bästa för att ställa relevanta frågor och försöka locka dem att prata. Men alla trivs inte att prata inför klassen och det får man respektera. Något som var uppenbart var att texten innehöll en hel del svåra ord som de inte förstod. Därför bestämde jag att vi skulle köra en ”Hänga gubbe” på tavlan. De fick turas om att hitta ett svårt ord från texten som de andra fick gissa på. På så sätt fick de öva sig i att stava utan att de märkte det och dessutom fick vi anledning att prata om varje ords betydelse. ”Hänga gubbe” är fantastiskt i all sin enkelhet så den leken vill jag verkligen slå ett slag för. Att läsa högt är också något jag gör ofta eftersom jag upplever att barnen då verkligen tar in det jag läser. Prova det!

/Janina, vikarie

By Anonym författare
Jun 24, 2019 2:24:00 PM

Alla vikariestories, Sommarbloggare

0 kommentarer